Jag har det bättre än vad jag hade för en månad sen och det känns skönt att känna. Det går åt rätt håll även om det går långsamt. 

Jag har varit i mormors lägenhet två helger i rad nu för att städa och göra i ordning innan lägenheten ska lämnas. Det är så konstigt att tänka på att den lägenhet man har känt till och varit i hela ens liv försvinner. Vi har hittat många foton när vi har städat och jag har tagit alltihopa. Jag gick igenom bilderna som mamma också har. Jag har köpt mig ett fotoalbum. Nu ligger bilderna där i och nära till hands när jag behöver. Massa bilder på mormor och morfar, också lägenheten. Det ger mig lite trygghet att veta att bilderna finns. Jag har också ett USB med massa filmer med bland annat mormor och morfar, som jag fick för några år sen. Det kommer nog vara ett tag innan jag klarar att se det. Tror det tog 2 år efter morfars död innan jag hörde och såg honom. Bilderna har också gjort att vi pratar mycket kring hur det var förr. Mycket kring mormor och morfar. Skönt någonstans ändå. 

Jag har börjat prata med dem två också. Jag ser själv att jag ger lite psykopat varning men jag pratar högt här hemma precis som om jag säger något till dem. Övertygad om när jag har tur i någon situation så är det tack vare dem.

Kände mig nära de båda idag i mormors lägenhet. Förbannade högt till dem när det inte gick som jag ville 😄 Om man tror på sånt här eller inte spelar egentligen ingen roll för så länge det ger en ett lugn och en trygg känsla så är det, det viktigaste. Jag hade mycket heller pratat med dem i det verkliga livet men man får göra det bästa av det.