Nära Inpå!

Kort dag på jobb idag. Älskar fredagar! Det var lite dötid fast tack vare en rumskamrat så har jag fått höra om hennes ärende hon hade idag. En ständig kamp med andra myndigheter som helt enkelt vägrar att samarbete. Dem enda som tar skada av det är klienterna! Så var finns brukarperspektivet undrar jag då?!? Där är en del såna ärenden var andra myndigheter och enheter inte vill samarbeta. Man kan riktigt se frustrationen hos kollegorna. Att vara en socialarbetare är en kamp i sig själv!

Det pratades även om det nu väldigt uppmärksamma ärende om pedofilen i Helsingborg som har blivit godkänd till att adoptera! Det är rena skandalen och det är såna korkade socialarbetare och chefen som ställer till det för vårt yrke!! Det är ett sånt slarvigt jävla misstag att godkänna detta!! Adoptionsutredningar är grundliga och innehåller väldigt mycket information kring den som ska adoptera. Ett av det viktigaste är att polisregister dras ut. Hur i helvete kan man se förbi en dom för sexuellt utnyttjande av en 5 åring?!? Jag tänker bara på denna funktionsnedsatta pojken som bor tillsammans med denna man! Vad kan inte han har blivit utsatt för under de år han har bott tillsammans med mannen? Fy fan alltså! Det positiva är att vår chef ska bli chef för familjerätten i Helsingborg nu här efter nyår och då blir det ordning och reda. Där kommer inte en enda utredning göras klar förrän hon har läst igenom den och gett sina synpunkter. Regler och rättssäkerhet är hennes starkaste sidor! Nu jävlar blir det ordning och reda!!

På väg till stationen idag från jobb såg jag ett par som gick längre fram och kom mot mitt håll. Jag tyckte jag kände igen dem men var inte säker förrän jag kom närmre. Då ser jag att det är mannen som har satt "hotet" över vår socialtjänst tillsammans med hans fru! Mannen som bråka och skrämde personalen på korttidsboendet! Policyn när man ser klienter på stan är att man enbart hälsar om de hälsar. I och med detta inte är några bra människor så hade jag ingen ögonkontakt och bara gick förbi dem. Jag trodde inte att de skulle känna igen mig då de enbart har träffat mig en gång men jag vågade inte chansa så jag tittade inte bak. När jag väl ska runda hörnet så tittar jag åt deras håll. Då står dem och tittar på mig. Dem har stannat och tittat på mig och tittat efter vart jag gick. Jag skulle gissa att de diskuterade vem jag var samtidigt som de tittade efter mig. Lite creepy måste jag erkänna. Jag är liksom lite sårbar när det är två mot en. Man vet ju aldrig vad en schizo och en knarkare får för sig! Gav väl lite av en olust känsla, vi kan ju säga som så att jag kollade bakom mig hela vägen till stationen! Jag trodde dock inte att något skulle hända. Det är rätt smarta människor och att göra något på öppen gatan är för riskabelt sedan så har jag ingen påverkan på deras ärenden så det hade varit totalt meningslöst att agera mot mig. Så det var bara en liten sån, vara på alerten! Jag ser klienter över hela byn nu tycker jag så det är kanske dags att sluta 😄 Nä, men inget hände och där är inget att vara orolig för (detta vänder sig till familjemedlemmar som läser bloggen samt oroade vänner). Jag är inte orolig och då behöver ingen annan vara det i heller 😊